Historien

Kammarorkestern Avanti! grundades 1983 och redan tre år senare var det dags att ordna en egen sommarfestival. Tanken på en musikfestival i en småstad lånades in från Nådendal och namnet, Sommarmusik, från en komposition av Usko Meriläinen för flöjt och gräshoppor. Professor Ilkka Oramo fick dirigenterna Esa-Pekka Salonen och Jukka-Pekka Saraste med på noterna och så arrangerades den fösta sommarfestivalen i Borgå 1986. Man höll träningsläger på Haiko gård i fyra dagar och gav konserter i tre. Numera bor och repeterar man och har trevligt i största allmänhet på Sannäs gård. Borgå stad har från början sett festivalen som en naturlig fortsättning på en gammal kulturtradition. ” Ån, kullarna, de två språken, två medeltida torg, de smala gatorna, de gamla husen, den internationella handeln, Runeberg, europeisk bildkonst, böcker, genuint liv, symboler och nu Avanti! önskar av hela sitt hjärta alla musikälskare välkomna!”

Ilkka Oramo minns hur den allra första festfanfaren blåste liv i festivalen. ”Esa-Pekka Salonens fanfar andades sommarlek och livsglädje och dess goda humör kulminerade i Kari Kriikkus kontrabasklarinett (”världens dyraste skämtartikel”) när den stötte fram ett snuvigt solo. Det stod helt klart för var och en att det här skulle bli en festival som ville få publiken att njuta och ha roligt med riktigt munter musik.” Sommarmusiken är i allra högsta grad musikernas egen festival. De har varit med år efter år av pur förtjusning, för inte är det det ynka gaget som lockar! De första åren växlade arbetstakten mellan hektisk och manisk och de några lediga timmarna mellan sena konserter och tidiga repetitioner gick nogsamt åt till att sova.

Ända från den första sommaren har festivalen sprängt de musikaliska gränserna. Nutida musik har oftast stått i fokus men tidsspannet har alltid sträckt sig från åtminstone barock till dagens musik. Festivalen är också en viktig plattform för nya tolkningar och ny uppförandepraxis. Temat för de första nio åren var Beethovens symfonier och efter den nionde symfonin har man på avslutningskonserterna velat satsa på de klassiska tungviktarna. Battalia, en barockensemble vars medlemmar hämtats ur Avanti!s led, har varit en föregångare också efter finländska mått. Men Avanti! har gått i täten också i sin kritik av trosvissa dogmatiker: redan 1989 gick Anssi Mattila hårt ut mot det han kallade ”den allena saliggörande autenticiteten och alltings fåfänglighet”. Ett rörligt intellekt med synpunkter på konsertkulturen har Jouni Kaipainen visat upp – han var inne på ”integrerad musik” redan 1990. Festivalens programböcker är glada visuella komplement till konserterna, särskilt fotografierna tagna av Maarit Kytöharju, Stefan Bremer och Henrik Schütt.

I de instiftande orden proklamerade Salonen och Saraste att orkesterns utgångspunkt var ”musik, inte institutioner”. Sedermera har både Avanti! och Sommarmusiken blivit just institutioner, men principen står fast och musiken står alltid i centrum. Avanti! ger konserter på olika håll i och utanför Borgå, drar sig inte för att klä ut sig i jönsiga kläder till barnens förtjusning och djuplodar rytmmusik à la Humppa-Veikot. Sommarfestivalen har aldrig bjudit något för envar, endast musik för öppna öron och sinnen.

”Festivalfanfarerna utgör vid det här laget en ansenlig samling studier i denna lilla men peppriga konstforms möjligheter”, konstaterade Ilkka Oramo 1997. Listan på fanfarkompositörer ger samtidigt en bild av var den nya musikens fokus ligger i Sommarfestivalen: Esa-Pekka Salonen 1986, Robert Saxton 1987, Magnus Lindberg 1988, Jouni Kaipainen 1989, Kaija Saariaho 1990, Olli Kortekangas 1991, Jukka-Pekka Saraste 1992, Erik Bergman 1993, Usko Meriläinen 1994, Franco Donatoni 1995, Pär Lindgren 1996, Ernest Martinez-Izquierdo 1997, Mark-Anthony Turnage 1998, Per Nörgård 1999, Oliver Knussen 2000, Mauricio Kagel 2001, Raoul Björkenheim 2002, Colin Matthews 2003, Gunther Schuller 2004 och Anders Hillborg 2005.

Gästande tonsättare och solister har alltid kommit till Sommarfestivalen som samarbetspartners, och relationerna mellan dem och Avanti! har blivit ovanligt starka och varma. På Sannäs har de fördjupats och stärkts ytterligare, långt utöver sedvanligt festivalumgänge. Det bästa och mest värdefulla är festivalens anda. Av unga idealister har det vuxit fullfjädrade proffsmusiker som generöst delar med sig av sitt kunnande till de yngre. Fortfarande är medlemskap i Avanti! en ideell syssla och en möjlighet att uppleva musik på ett sätt som inte kan köpas för pengar.

De tidigare Sommarfestivalerna planerades utgående från gemensamma idéer med Olli Pohjola som primus motor. Spåren av hans fördomsfrihet finns ännu kvar som oväntade knorrar och knyckar i repertoaren. Mot slutet av 1990-talet övergick man till systemet med konstnärliga ledare. Efter Anssi Karttunens period övertogs ledarskapet av Sakari Oramo 1998, därefter av Jukka-Pekka Saraste 1999, Esa-Pekka Salonen 2000, Kari Kriikku 2001, John Storgårds 2002, Magnus Lindberg 2003, Jouni Kaipainen 2004 och Hannu Lintu 2005.

Utöver inhemska musiker har Avanti! gästats av bl.a. Alexej Ljubimov (1995), Gidon Kremer (1997), Francois le Roux (1998), Barbara Hendricks (1999), Viktoria Mullova (2000) och Anne Sofie von Otter (2005).

Antti Häyrynen